Nu kom det tårar igen!!

Känner mig så frustrerad och sårad samt ensam!!!

Det är så mkt jag vill.
Men känns inte som jag förtjänar vara lycklig.
Förtjäna att ha rätt till mina val.

Jag är så trött på att vara illa omtyckt..
Jag känner mig nedstämd för det finns typ ingen att umgås med längre. Inte medans jag har barnen.
Jag har inga vänner som jag kan umgås med de dagar/helger jag har barnen!!
Jag vill så mkt men ingen verkar se mig.
Ingen verkar vilja se mig heller.

Jag å barnen är väldigt ensamma.
Och jag mår crap för det.
Har ingen kompis till dom som de kan leka med.
Jo, deras kusin. Men då får jag 3 barn ist för 2 om de leker.
Ingen vuxen som är med som man kan prata med!! :-(

Ja ja, ska försöka få tårarna att sluta rinna och sova. Jobb imorgon igen..

// Lis